November
Tjenixen
Nu har det endå gått ett litet tag sen sist och som alla vid det här laget redan vet så är jag inte kvar på segersta och att lämna var ganska tårdyllt men det känns riktigt bra endå nu så här i efter hand. Kommer förstås sakna alla hästar och människor men kan ju alltid hälsa på:-)
Det blev lite drygt en vecka utan hästar i alla fall, sen åkte jag på tävling igen ( haha) bra att jag skulle sluta med hästar (hehe) forden och jag tog oss till högbo och gjorde debut på hopptävling efter 5 år på dressyrsidan så kändes det enda kul att vara på en hopptävling igen.:-) I högbo hjälpte jag Christie (hovslagaren på segersta) som skulle tävla sin häst under helgen och även Stall NormanIngemarsson som hade 5 hästar med sig. Så 6 hästar allt som allt:-)
Det var en kul helg med nya människor och nya hästar och redan på söndagen for jag och forden vidare till nästa uppdrag, köra lastbil till tyskland:-) (japp jag återgick till dressyren igen) forden fick dock inte följa men den trivdes nog rätt bra på parkeringen på lövsta i Upplands Väsby där den fick bo under veckan medan jag hängde med team lövsta i Stuttgart på WC tävlingarna där:-) En himla rolig vecka och kul att jag fick förtroende att köra ner deras hästar dit. Självklart inte själv måste jag förstås tillägg deras groom (väldens bästa ) Jossan var förstås med i bilen och höll koll på hästarna medan jag körde Erfi som gick hur bra som helst. Och jag tyckte vi kom bra överens :-)
Med jossan blev det mycket skratt under veckan då hon alltid har något kul att skratta åt och si så där efter midnatt så kan det lätt spåra ur i det mentala tillståndet och och om det då kommer gamla godingar på Spotify så går det inte att hindra oss från att stämma upp i skönsång och med kilometer kvar till tullen i Malmö så fick vi lägga band på oss för att se någorlunda normala ut när de kollade på passen och släppte in oss i landet igen, det var inte det lättaste.
En som sagt var väldigt kul vecka var det i alla fall och faktiskt några bra bilder också för att göra detta inlägg komplett så får ni se dem här också:-)
Nu har jag tagit mitt livs svåraste beslut
Nu har jag tagit mitt livs svåraste beslut så här långt i alla fall. (Hehe) Jag ska sluta på Segersta, japp ni läste helt rätt. Beslutet har jag grubblat på i evigheter känns det som och klumpen i magen har vuxit och krympt och vuxit igen...visa perioder har jag mått riktigt dåligt men en då haft känslan av att det kan gå en då om jag anstränger mig lite mer.
Anledningen till beslutet är att jag känner mig klar, Jag har haft möjlighet att följa med på en resa som få får vara med på. Att få följa en ryttare och hans hästar i 5 års tid är magiskt. Och att dessutom få vara med när en världsstjärna växer fram och ta sig ända till OS det är få som får göra det och jag är extremt glad över att just jag har fått göra detta äventyr.
Många hästar har passerat och många fler kommer det bli med säkerhet men ingen kommet någonsin att ta Jimmies, MC Queens, frassemanens och Antons plats Aldrig någonsin, de är och förblir mina absoluta favoriter.
Men nu är det bestämt i alla fall sista oktober blir min sista dag här på Segersta med världens bästa team och med världens bästa hästar. Kommer mot förmodan sakna allt extremt mycket men jag kommer packa ner ett gäng med härliga minnen och människor i min resväska när jag åker och som jag förstås kommer fortsätta att ha kontakt med för detta är min andra familj och familjen har man kontakt med. Plus att jag ju faktiskt har min "lillebror" här också i Filip.:-)
Har egentligen inte så mycket mer att säga om detta och om ni undrar vad som händer med mig så ska jag väl ut i människovärlden nu och försöka överleva. (Haha) Jag som är folkskyg och rädd för det mästa som finns i städer. (Haha)
Nu får någon annan ta över och lära våra härliga unghästar Hur det ska gå till på tävlingsplatser runt om i världen.
Kan ju eventuellt hända att jag gästspelar på Segersta då stora blå måste rastas men det är en helt annan grej.
Det var allt som jag vill berätta nu
Hej då.
Unghäst CM 2017
Tillbaka från semester och tillbaka från tävling och därmed tillbaka till vardagen hemma på gården.
Han knappt med att återvända för än det var dax att åka bort igen. Med 2 veckor av soffhäng och chips ätande hemma hos mamma och pappa så kändes det helt rätt att åka på tävling med det samma då semestern var över.
Packa lastbil för två gick som på räls och så var det av mot Holland och Ermelo för lite unghäst häng.
Stjärnorna som var med var Anton som blivit uttagen till UVM och så frassemanen som skulle gå en CDI1* för hingstar.
Båda skötte sig bra med att krångla sig på bilen. Den ena krånglade förstå dagen och den andra tyckte det var God idé att krångla andra dagen av resan.
Vi tog oss igenom landet kö lagom lindrigt och autobane upplevdes ganska trevligt för en gång skull.
På plats i Ermelo som vi tillslut hittade mellan träden. Vet inte hur många gånger jag han tänka att jag kört fel men där mellan träden efter vägen låg en anläggning med typ fem banor med fibetsand. En terrängbana. Ridhus som det fanns minst 3 av skrittmaskiner och förstås massor av stallet. Finnt stället och hästarna bodde in sig med det samma de uppförde sig som stjärnor som aldrig gjort annat så jag var nöjd över att kunna fixa iordning alla saker medan de rullade runt i spånet och blev skitiga.
Anton var en stjärna hela helgen och gjorde två jättefina rundor men de räckte inte till final men han va duktig en då och växte nog en decimeter av allt nytt han fick uppleva.
Frasse skötte sig också. Han får en stjärna han med även om han hängde på randen av att inte få någon alls så får han en en då för att han likt som Anton gjorde två rundor som var finna och så skrek han inte så värst mycket heller.
Det var nog allt nu ska jag nog hänga lite med favoriten Jimmie igen han har varit utan mig alldeles för länge.
CHIO Rotterdam 2017
Så var årets bästa tävling till enda, nåja det är årets bästa när det är sol och 30 grader varmt och det hade vi 50% av tiden. Vilket var trevligt. Resterade tid var det regn och åska. Jag hamnade i det värsta regnet då jag fick panik springa till stallet för att kolla jim då blixten slog ner i närheten av tävlings området. När ovädret var över hade halva min skottkärra blivit full med vatten vilket gav en inblick i hur mycket regn det kom.
Jag har ätit jordens bästa pannkaka med glass, grädde, jordgubbar och Nutella. Magiskt vad gott det var. Skålar i champagne när svenska Hopplaget vann nations cup och även skålar för mads och jim och för midsommar. Ja alltså det blev lite champagne.:-)
Det traditionella midsommar middagen blev av även fast vi stod parkerade längst med gatan. Som tur var så hade vi en gräsplätt utanför lastbilen endå så vi fick oss en middag med svenska dressyr laget endå.
Jim och jag tog oss mot resans mål redan på måndag morgon, det blev en bra färd genom landet på E4 och sen A1 i tyskland. Lagom mycket trafik och inte så många som körde tokigt:-)
Jim har skött sig bra hela veckan och tror han uppskattar när jag bara har honom med mig, för då handlar ju allt om honom:-)
Med hjärtat i halsgropen kör man över denna härliga bro för att komma in på stall området. Det är samma varje år. Tankarna snurrar i huvet. Kommer jag över?, den kommer rasa. Och ja många frågor går genom huvet och så är svängradien precis lagom för att ens kunna svänga in på den. Men så vips är man på den och lika fort är man över den. Det är lite som moraträsks sång...." man kan inte gå runt den man måste gå över den..."
Den hatade järnbron i rottredam är mardrömslik framkallande varje år:-)
Jim var nöjd över att vara tillbaka på kollo i Danmark också föll ihop i en hög på deras utebanan och tog sig ett lerbad så tröttmössan till mamma fick gott ge djuret ett bad på kvällskvisten men han är ju så söt så det gör ju inte så mycket.
Nu väntar lite ledig för jim och mig. Eller vi ska hänga lite hemma på gården vi absolut inte semester men lata oss det ska vi:-)
Ha så trevligt alla människor.
Strömsholm dagarna 2017 med svenska mästerskapen i dressyr
Ännu en helg är över och denna gång var vi på underbara strömsholm. Bästa platsen enligt mig. Stor trivs på vackra strömsholm. Hästarna jag haft med mig i bilen var Anton, frassemannen och jimbimsimsalabim.
Järngänget så att säga och nog var vi alla fyra taggade till 100%
Vi fick boa in oss i VIP hörnan i röda stallet på stallplanen. Det vill säga i ena änden av stallet och med en egen uppbindnings plats. För visor kanske alla skulle fått ta del av den men självisk som jag är la jag beslag på den med det samma. ;) så går det om man är först på plats, hehe.
Onsdag kvällen innebar promenader för fransen och jim och ett pass för Anton på slottsbanan med en promenad på 25 minuter fram och tillbaka mellan stall och bana. Magiskt att gå på ridvägar runt strömsholm. Super mysigt med hästar i hagarna öängst med vägen och fåglar som sjunger i träden och en och annan mygga som säger ens blod.
Med Anton var promenaden mysig och väldigt nyttigt att genomföra. Men med frans andreo ll var det en ren mardröm... Vi kom ungefär precis genom tunneln som går under bilvägen då det började. Han skrek, hoppade och flackade med alla fyra benen plus ett extra. Med 20 valacker på ena sidan av ridläger och två på andra sidan så fick frasse prestations ångest och vistelse inte riktigt hur han skulle bete sig för att visa upp sig. De 20 djuren kom självklart fram till staketet och skulle hälsa på den flygande hästen Frans gick/hoppade/travade förbi flocken med en något grinig hästskötare i andra änden av linan. Men vi tog oss förbi och när vi kom över första bron, så var det dax igen. Denna gång 10 stycke ston. På nytt fem ben och en tokig hingst på ingång. Jag beslöt att en jogging tur var på tiden och praktiskt taget sprang vi förbi hagen så fort vi kunde så Frans han inte riktigt med att förstå att det var läckra töser på grönaste.
Folk måste ha trott att jag var tokig.;)
Innan andra bron vid slottet på strömsholm var sista ansträngande testet. En skimmel på grönbete... Frans tände till direkt och fick svettas extra då. Han är svag för blondiner den där frassemannen.
I slut ändan kom vi i alla fall fram till målet som var tävlingsbanan och jag kunde pusta ut medan mads red. Uppvärmningen var ju gjord så det var ju perfekt. ;)
Dock så var vi ju tvungna att gå igenom hela processen igen när vi skulle hem igen....slutsatsen får bil att jag no aldrig mer kommer att promenera med Frasse på ridläger mellan slottet och stallplanen på strömsholm;)
Som tur var/är så var fanns så duktig kille sina två starter att han vann båda och då är det ganska lätt att förlåta honom:):):):)
På torsdagen red mads även en hög med ungdomar. Mulle, Heathrow, GoOn och Anton samt frasse. Så fyll fart hela dagen med framgång att Anton tog sitt sista kval till Falsterbo, Mulle fick senskräck som sedan visade sig vara fel sporrar på piloten och Heathrow höll sig lugn och fin. GoOn var jag ej med på då jim behövde mig just då. Men med ett toppen gäng hemma som för det första transporterar ungdomar till strömsholm och sedan gjorde allt möjligt Så gick allt bra endå.
På kvällen tog mads och jag en middag på westerkvarn som är en mysig men ganska skumm resturang i märheten av strömsholm.
Fredagen var det tid för Anton och frasse. Anton slutade 4 i sin klass och som jag skev tidigare så vann Frans sin klass.:):):)
Lördagen blev jims dag och första kvalet i SM tog sin början. :):) han slutade på en 3 plats och låg bra till inför tisdagens final:)
På söndagen kom Latinotanz och måndagen innehöll GP speciall för honom där han skällde till och lev 2a:)
Så blev det tisdag, nationaldag och SM final och strålade sol på himlen:)
Jim och mads gjorde en toppen kür och fick ihop 74% och vi var faktiskt svenska mästare i en och en halv timme innan vi tillslut blev silver medaljörer även i år. Grattis till Rose och zydenwind som tog guldet. Bra jobbat.
Är super möjligt med hästarna denna helg och märkte man har en framgångsrik helg så är detta jobb värt allt slit och långa dagar. Lyckan att se sina guldklimpar göra bra ifrån sig är en känsla som inte går att beskriva helt enkelt. Mitt jobb är tufft och det finns extrema motgångar men också enorma framgångar vilket gör det värt att fortsätta med det bästa som finns att jobba med hästar. Igentligen är det inget jobb utan en livsstil:)
Compiègne 2017 med Nations cup
Så var jag åter igen hemma igen efter ytligare en sväng ut i världen. Denna gång blev Frankrike målet och compiègne som ligger åt det norra hållet av landet men vad gjorde det när termometern visade 30 grader i solen :) sommar feeling kom krypandes från ryggraden och ju närmare vi kom ju gladare blev jag.
Ja denna gång åkte jag inte själv. Hade ju förstås hästarna med mig som vanligt men också lotta, hon kör ju inte men skönt att ha någon med sig.
Hon hade järnkoll på hästarna (när hon inte sov) (vilket var största delen av tiden;)) annars tiden hon var vaken googlade hon på högst onödig fakta om vad som helst. Som t. ex. Hur bananer kommer till Europa. Vad gjorde egentligen Donald Trump i israel och hur lyfter ett flygplan från marken.
Vi hade en väldigt trevlig färd i alla fall ner till Frankrike 3 dagar tog det oss och jag överlevde både vägstationerna i Frankrike för att komma på/av motorvägen (de är ett under att man tar sig igenom med lastbil) belgiska gränsen rullade jag över med bravur och tur att polisen bara tittade på oss i farten. Nästan framme på tävlingen blir det lite körning i sradsmiljö men även det fixade vi bra. Rondeller i Frankrike är inte super roliga alla gånger.
Tävlingsplatsen älskar jag, den ligger i en stor skog. Avstånden kan ju diskuteras men motion har jag fått. Ganska skönt när man suttit still i 3 dagar. Stallarna är bra och till och med Frasse har skött sig.
Frasse var med ja... Lite nervös över hela situationen faktiskt då man aldrig riktigt vet hur han ska bete sig. Och denna gång var det ju som sagt var 3 dagar att resa på. Men med första stoppet som var på ponnykollo i Danmark skötte han sig över förväntan dock med tio nya kompisar men det får han ju skaffa sig. Kompisar är bra att ha:)
Stopp två var i tyskland och i närheten av düsseldorf på en anläggning som låg på en kulle, det var en pers att ta sig dit. Smala vägar och upp och ner. Stora blå suckade lyckligt ut när vi rullade in på anläggningen (jag och lotta med för den delen) :):)
Frans tyckte anläggning var för stor för att prata med alla där så han sa bara Hej till två stycken nyfikna individer som tittade på oss när vi kom.
Jim har blivit morfar och luffsar efter mig som en hund och sover all ledig tid han får:)
Men nog om resan nu. Tävlings mässigt har vi inte haft några toppar men inga dalar heller vi balanserar på tråden att hålla oss kvar på samma nivå som förra året och med finfina lovord för fransen och men en jim som sköter sig som alltid så är i alla fall jag nöjd.
Det enda jim gjorde var att du dra ner hoven rakt på mads fot under vet check men det hör liksom lite till för det händer lite då och då. Mads borde väl lära sig någon gång att jim har hovar över allt under vet check. Sen tyckte jim att söndagen var tråkig och händelsevis så han vred om sin ena baksko så den stod åt helt fel håll och som gjorde mig nervös och stressad. Jim tyckte det inte var sådan big deel. Men med 2 timmar till start tyckte jag det så men noll franska och med mästare hjälp från mads så fick vi fart på hovslagaren och problemet var löst.
Sverige blev tvåa i Nations cup första omgången så hemfärden var lättsam, alltid lätt att köra när tävlingar går bra:)
Dock så gick glädjen i graven när vi andra natten hamnade i mega köer på auto bane. Omdirigerad till att köra på små vägar där köerna växte och växte. 2 timmar senare släppte proppen och vi kunde rulla vidare.
Missade färjan på morgonkvisten med minuter och fick vänta där med... Men efter ytligare en natt så var vi hemma på segersta igen och då var vi nog alla lite slut i kropp och knopp:):)
Jim älskar Mash och när han får doppa hela ansiktet i krubban är det perfekt.
Inte så tokigt stall på tävlingen. I Frankrike ingår inte tältboxar.
Jim under en träning för tinne.
Rast i tyskland:) tre trötta men glada hjältar
Anläggningen vi stannade på när vi åkte ner till compiègne hade en magisk utebana:) blev helt kär i den:):):):)
Det var allt från denna gång. Nästa vecka väntas nationaldagstävlingarna på strömsholm ses kanske där.
Tjing så länge:)
CDI Zeeland outdoor international 2017
Helg numer 2 spenderades i älskade holland. Med världens bästa pojkar. Jimmie och weine. :-)
Vi hälsade våren Välkommen redan i Danmark men ju närmare målet vi kom ju mer vår blev det:-):-)
Tävlingen låg långt ner i holland så vi han se mycket efter vägen:-):-) dock inga tulpaner en en hel del får och ponnysar:-):-)
Som med allt i holland så ryms mycket på liten yta och så även denna tävlingsplats. Som låg mellan två större kanaler mitt ute på fälten. Enda vägen dit för en lastbil på 12 meter var en väg som var precis lagom för bilen att rulla på med kanter som stupade rakt ner så inga hastiga undanmanövringar här inte. Tack och lov kom vi fram när det var ljust och det var skönt:-)
Tävlingsplatsen bestod av två stora ridhus, fyra utebanor sammt plats för uppstallning. Arrangörerna lekte tetris med lastbilarna för att få in alla på den minimala parkeringen men de lyckades tror jag.
Jim och jag hade GP och freestyle framför oss och jag tyckte jim var fin men nog finns det några missar men vi tar igen det till nästa gång. Denna gång var ju endå första start för året så grabben hade glömt bort hur man skulle göra tror jag:-)
Hemresan gick som smort, med ett extra varv runt rottredam och en vilo paus på en rastplats någonstans i tyskland mitt i natten så var vi endå hemma igen på måndag kväll lite trötta men mycket glada.
:-):-)
Strömsholm vårdressyr med LFC kval 2017
Nu har det varit två veckor med fullt ös. Men det blir lätt så när ungdomar ska ut på tur. Det har blivit många timmar bakom ratten på både stor och liten bil och rätt sena kvällar, men det är ju hyfsat kul så då rullar man på i hjulspåren och försöker undvika att ramla i leran.
Ungdomarna var till anrika strömsholm och försökte sig på sina första kval till Falsterbo horse show och den något äldre men fortfarande unga Latinotanz tog sig an ett kval i LFC för unga hästar, vilket han gjorde med med en liten svag stjärna i kanten på protokollet.
Sen var det full fart två 5 åringar och en 7 åring och förstås frasse mannen i PSG. Låter kanske lite men frasse är som fem hästar i en så... Alla var skötsamma och väluppfostrad. Till och med fjanten tog sig an tävlingsdagen med en mega stjärna i papperna. Sen sov han resten av helgen. För det är ju tufft att vara på tävling:-)
Röjar Ralf var inte alls röjig så kanske måste döpa om honom. Finna pojken så snäll så snäll. Han är en befrielse om man groom at frasse innan. Två hingstar med lika stora hjärtan men olika inställningar till hur man ska uppföra sig.
Herning horse show 2017
Tjenixen
En vecka hit och en dit, sist hade jag varit i Borås och såg med förväntan fram emot Göteborg horse show. Så blev det inte Göteborg fick avnjutas i TV soffan hemma i lägenheten istället. Ganska tråkigt men som tur är så var det inget allvarligt som hänt varken då det gäller hästar eller ryttare eller för den delen mig.
I stället så for vi till grannarna i söder och hamnade i Herning i Danmark. Fin tävlingsplats lite som Elmia fast större, mycket större. Med tre stora arenor plus framridningen arenor sammt stort stall området som var i permanenta byggnader (vilket var väldigt skönt)
Hela förra veckan bestod av danska och faktiskt ganska bra väder. För ovanlighetens skull solen vågade sig fram.
I bilen fanns jag själv, frasse mannen och Latinotanz.
Alla tre gjorde någon form av debutt under veckan och tycker endå alla tre fick godkänt också.
Jag själv har genomfört min första solo resa med stor lastbil då jag inte fått hjälp med körningen, vare sig till eller från tävlingen. Tycker det gick bra. Låter märkligt men har alltid haft någon med mig i bilen åt något håll men inte denna gång.
Sen var det ju faktiskt ganska skönt att få ordning på allt innan chefen dundrade in och det var vet check och ridning på schemat. Skönt också att få lite lokalsinne över området så man enkelt kan säga var allt är när chefen frågar.
Frasse mannen debuterade internationellt i lilla rundan (prix st George och Intemedier 1) och han uppförde sig över förväntan bra. Han uppförde sig väldigt bra på banan och väldigt bra för hand med mig i änden av snöret. Han har fått många nya vänner att prata med och hem längtan var stor då han såg bilen och började jogga mot den med öronen framåt. Nu ska vi hem sa han och gick ombord.:-) är väldigt stolt över honom också då vi passerade hela blue horse gänget (ca 5 andra hingstar) och han inte rör en hov i uppror mot dem. Så stolt.
Latinotanz uppförde sig som alltid som en stjärna och hängde mest med på mina promenader. Lugn och harmonisk som han är med en liten förmåga att rätt som det är flyga i luften och pipa till. Humoristiskt nog så är han lugnast om det är andra som flyger runt då stannar han till och tittar på och verkar tänka varför gör de på det viset. Suckar och går snällt vidare.
Han hade internationell debut på svår nivå. Grand prix var det för honom och han får godkänt på det området.
Han är i alla fall skön att ha med sig för han gör inte så mycket och det blir lite som en vilo paus med honom när man precis kommit från frasse manen.
Både hästar och skötare sammt ryttare och ägare var nöjda efter helgen i Danmark och åkte hem med ett litet leende på läpparna.
Nästa stora tävling blir (enligt plan) vårdressyr på strömsholm med hela gänget av unghästar och även några äldre. Kanske vi ses där.
Things så länge från mig och vill ni hänga med på dagarna så följ med på instagram där är uppdateringen dessto större än vad den är här:-)
Gina tricot GP Borås 2017
nu har det gått en vecka för viso men med mitt liv så finns det inte mycket tid över på kvällarna för blogg, med runt 30 hästar i drift på gården så är det full fart hela dagarna. SÅ för en vecka sen var det ganska sköt med tre dagars "semester" i borås med endast en häst, nmligen Latinotanz.
Anledningen till besöket i borås var förstås tävling med GP debut och två tredje platser. Åkte dit på onsdag morgon för vet check och LAtinotanz var som en lite stjärna för en stor stjärna har han inte hunnit blivit än, han är på debutant stadiet än men i vilket fall skötte han sig och alla var vi nöjda över hans uppvisning för vetrinären.
Något senare på onsdagen var det träning inne på banan som var piffad med guld staket och massor av blommor som ett mini globen, och Latinotanz var mer än lugn, han hoppade och studsade en hel del men mot slutet var det betydligt bättre.
De tre muskitörerna (mads, filip och jag) packade ihop och vcheckade in på Grand hotell borås under dessa dagar och det var ju inte lyx. hade liten bil till borås för blå faran ville inte jobba dena helg...
Men de tre muyskitörerna och hästägare (marie) tog oss an hotell livet ganska bra tycker jag endå,ochLatinotanz stor trivdes i sitt motel han med om ni frågar mig, han sov 23 timmar om dygnet och den sista tävlade han så han gick det ingen nöd på.
jag träffade goda vänner och som alltid är det roligt att hänga med hoppfolket, och spåeciellt om dessa är nominerade till årets hästskötare. och i år tycker jag endå hon ska ha det för hon är mer än värd det såsom hon far runt i världen.:)
I övrigt var borås ett riktigt köld håll och jag hade inte kläder efter väder denna helg (orutt av mig) men skyller på att det var första tävlingen för året så hade glömmt hur det var. Is vindar och snö/regn bestod dagarn av och det hör ni ju sjlva att det inte var kul alls.
Mads tog int ehem segern på Latinotans men så väl tredje platsen i både GP och GP kür på bra procent så han var nog rätt nöjd en då tror jag.
Latinotanz och jag promenerade i mördar backen två gånger om dagen så när vi på lördag lunch åter tog mark hemma på segersta så föll han ihop i sin box helt utkörd och trött och sov resten av lördagen.
Vilket inte jag gjorde men jag sover inte så mycket nu för tiden, sova kan jag göra när jag blir gammal.
Det var i alla fall en fin tävling trotts vädret men annas god mat, trevliga människor och jag ahde en mini semester på tre dagar, vilket man aldrig tackar nej till.
Nästa vecka blir det troligtvis Göteborg horse show med jimmie:D:D:D så häng med då, det kommer antagligen bli toppen.
Men först kvälls tävling på Lurbo på lördag med inte mindre än fyra hästar, kommer bli spännande.:))
Tjing så länge:):)
Året 2016
nu är det över, det mörka och dystra 2016, det är vad alla säger om detta år, ett år som inte kommer med några gosaker direkt. men för mig har det inte bara varit dystert, mörkt och kallt som det annars oftast är i vårat belovade land sverige.
För mig har 2016 inneburit en helt magisk resa och 99 % av tiden har spenderats med Jimmie choo förstås, det är han som varit mitt centrum detta år och förmodligen så blir han det även 2017.
Jimmie har bevisat om och om igen att han är en häst att räckna med.
Året började med en två veckors tur till italien och Verona. Jimmie tog där 4 GP segrar av 4 möjliga och då känns ju resan hem till sverige väldigt enkel måste jag få säga. Då jim under denna tid bodde hos Patrik i tyskland så lämnades han av där och jag körde vidare hemåt med Mc Queen och Lady day som också varit med på sin första lång tur i livet:):)
Våren rullade på med tävlingar på Strömsholm, våra egna tävlingar i sigtuna och så tog vi oss en solotur till Lidköping med tre djur. detta år har jag fått haft med mig några nya hästar på tävling utöver jim (som bara gått de störe tävlingarna)
Någon tävling på vår egna ridbana har också hunnits med där vi debuterat några av de yngre förmågorna.
Jimmie fick åka på tävling i Frankrike också till Compiégne d'r det var nations cup, dock så blev det bara en GP start där och han avr bästa svensk efter Deja och Patrik:):) sen regnade tävlingen bort så vi fick packa ihop och åka hem. och nu fick jimmie följa med mig hem till sverige för nu var det dax för SM 2016 ett spännande SM med många bra hästar och ryttare.
Pirret låg i magen då mads slog först Tinne men sen också Patrik i GP klassen och vann kvalet:):):):) var så otroligt mega stålt över dem båda då. Vi slutade på en andra plats i hela SM och fick då ett silver för det:D:D:D:D
men än var det inte slut, ingen rast och ingen ro, vi styrde ganska omgående till Rottredam för att tävla där med jim och efter det blev det också Falsterbo GP och det var en magisk dag i Falsterbo, solen strålade och allt känndes bara så himmla bra då mads red in på banan, om jag får säga det själv så red han nog sin livs ritt där inne på dressyr banan i falsterbo, han vann GP och steget mot vår gemensamma drömm var så nära och allt var bara så himmla bra, Efter küren som ocksåden avr kanonbra så var det beslutat MAds och jimmie skulle få åka till RIO på OS (som reserv)
Resan hem gick super bra och vi var så glada, jag hade nog inte riktigt förståt det än men glad var jag.:):):)
När jim bodde hos Patrik i tyskland under denna tid så körde jag dit med honom och sen flög jag hem för att sedan köra ner med tävlingsgrejer som var mer flygvänliga och Rio vänliga. Allt som hade med OS var planerat under nästan ett halv år innan med början i november 2015 och nu fick vi äntligen börja packa på riktigt och inte bara i huvudet och på papper. Listorna till rio vad vi fick ha md och inte var och är nog fortfarande en mrdröm, usch vad jag avskydde att hålla på med dem. Men så skönt när allt var iväg och när allt kom fram till Rio och diadoro där vi höll till under en period på nästan 3 veckor.
Vi flög dit som reserv men åkte hem som aktiva då en av lagets hästar visade helta på vet checken. Mads gick in med stenhårt tävlinganda och red en än gång en ritt som var så bra så bra:):):) där och då bara njöt jag av allt och kände bara att en av mina drömmar hade gått i uppfyllelse.
Efter att vi kommit hem till Europa och sverige igen så fick jag med mig jimmie hela vägen till segersta, och det normala livet började igen, gick direkt från rio till en tävling i Linköping där i stort sätt alla frågade hur rio varit och vad är väl en tävling här när du fått vara på OS, och jag vill igentligen bara skrika åt alla att sluta säga så, för oavsätt om Rio var OS och världens mäst eftertraktade mästerskap och på andra sidan jorden så var det endå som en helt vanlig tävling för mig och jim, vi gick in i samma anda som vi alltid gör inför en tävling och det kanske var därför det gick som det gick, vi ändrade inte på ågot märkvärdigt, vi hade vår tid innan start, samma antal knoppar, samma genomgång av borstarna och samma olja på hovarna. allt gjorde vi på precis samma sätt som vi alltid gör:):) och en vecka efter åt så hade jag nog inte fattat hur mäktigt Rio var heller. det har jag nog förstå mer nu när allt lagt sig och vardagen hunnit ifatt på riktigt, men känslan av att landa i frankfurt och slippa se 2000 militärer med skarpladdade vapen stå i varje hörn och vakta var väldigt skönt. men när man får se en bild från sommarens äventyr först då förstår jag hur stort, kul och magiskt det faktiskt var.
hösten blev faktiskt inte så tokig den heller vi tog oss ner till tyskland en gång till för att tävla i darmstade sen tog vi oss en sväng över till Danmark och Odense där vi tävlade i världs cupen. sen även Friends arena fick vi äran att tävla i och där emellan åkte vi till jönköping och tävlade på Elmia med några unghästar.
2016 har även inneburit att Mads fick chans att rida på Clinic för Carl Hester och då det är min sotra idol så var det extra roligt att titta på.:):)
mitt år har inneburit en hel del tid tillsammans med stora blå och jag ahr fått sett otroligt mycket platser och varit med om helt tokiga saker, det är ju inte alltid jätte kul att köra stor lastbil när bromsskivorna bestämer sig för att ge upp eller när ett däck exploderar, men tur i otruren så har jag aldrig haft häst med mig i stora blå då detta har hänt.
jag har spenderat 18 veckor på tävlingar under 2016, det är 4,5 månad på resande fot och jag älskar det, jag hoppas på att det blir fler nästa år. :) det låter kanske inte så mycket men resten av tiden har det varit full rulle hemma på gården med vilda hingstar, föl som inte riktigt vet om de ska gå framåt eller bakåt, mads och marias älskade hund ghadaffi gav sig v till himmlen och så även min älskade vän Tommie.
2016 har inneburit mågna känslor och väldigt många minnen bär jag med mig både bra och dåliga och nu ser jag fram emot ett kanon år i 2017.
Ses vi där jag det är upp till er. men jag kommer försöka att skriva blogg efter alla tävlingar och sen kanske det kommer något mer där emellan också men tills dess ha det så trevligt alla och ha ett bra 2017
Här är mitt 2016 i bilder också:):):)
SM 2016 = Segersta Mästerskapen 2016
Årets viktigaste tävling ägde rum igår på segersta och som alltid så var det finna framträdanden och en trevlig middag efteråt:):):)
Ett minne från året 2016
Detta finna diplom kom till mig för några veckor sen:):):) ett minne från året som varit och ett minne för livet:):):):)
Det laglösa landet vintern
Nu blev det vinte rigen, från att ha varit vinter en gång i år (redan i november månad) och efter det han vi med både höst och vår igen innan vinten beslöt sig för att komma tillbaka igen till oss:)
I fredags var det strålade sol och 11 grader varmt, vilket gjorde att jag tog tag i att mocka hagar en hel eftermiddag och jag avr så nöjd över mig själv efteråt som gjorde det och blev klar.:):) på lödag morgon vaknar jag upp och tittar ut genom fönstret och där är allt vitt och snöflingorna singlar ner som små dun bollar på marken....
Jag tycker att hela landskapet blir till enm sagovärld när snön kommer, grenarna tyngs ner och allt blir så magiskt när frosten gör fina iskristaller som glittrar och tja allt blir bara så finnt:):)
Men nått som jag tycker endå är ganksa intressant som jag funderat på varje år då snön infinne rsig är att alla lagar och regler lixom gömms under snön, på sommaren ska vi följa grusgångarnas raka linjer och i trafiken ska vi inte överskrida de vita linjerna. men på vintern hamnar allt en meter från sin normala plats, alla gångar hamnar lite på gräset och alla bilar ginar lite i kurvorna men så fort snön lyser med sin frånvaro så återgår allt till de vanliga igen.
Det är lite som om snön ger godkännt för att göra lite mer som man själv vill.
men säga vad man vill men vinten är endå vacker när det kommer snö på träden.:):):)
1 december
Idag är det första december och med det firrar jag att jag har varit glad hela dagen:-):-) November avslutades inte alls bra men med en god natts sömn så kändes allt lite bättre, alla dagar är ju inte perfekta eller en dans på rosa moln direkt. Men många av dem är också det och det gör att jag vill fortsätta.
Nu under vinten är allt lite tyngre än vanligt. Mörkt när man stiger upp, mörkt när man kommer hem, ja det är nästan mörkt mitt på dagen också...Det är kallt, snö, blåsigt, frusna tår och fingrar, hästar som kliver på en med brodd och ja mycket negativt finns det men också positivt saker förstås, kanske dock inte lika många;-)
Som att gräva ner fingrarna i en tre årings Björn päls, stå och mysa med jimmie (och de andra) finna vinterdagar när solen är framme tycker jag om, när alla hästar gör som både jag och chefen vill;-)
Jag försöker verkligen göra min vardag så bra som möjligt varje dag och vecka ut och vecka in och snart är det ju vår igen och då brukar allt bli bättre. Humöret tinnar upp i takt med att solen återvänder och även om jag har en kol bit till hjärta som bara glöder ibland så är jag för det mesta glad och igentligen så är jag inte så arg som jag kanske ser ut att vara men allt kan ju tolkas olika och från olika vinklar:)
Det är absolut inte lätt men jag kämpar på och på berg och dalbanan genom livet så har jag nog varit nere i en av svackor nu men det känns som om jag är på väg upp igen.:-)
Fick lite ny energi från helgen i friends och nu får jag bara hålla tummarna för att den energin stannar tre veckor till för sen blir det semester :-)
Det är ju endå detta som gör att jag vill göra detta och det är just denna fyrbenta kompis som får mig att fortfarande gå upp på morgonen för jag vet att han alltid är glad att se mig. Åtminstone är han glad över att jag alltid har fickorna fulla med socker åt honom:-):-):-)