Hovspår i mitt liv
Nu tycker jag att det är dax för ett inlägg om en häst som betytt mycket för mig:) yänkte skriva lite om Glampi Islandshästen som är 29 år i år:D och relatift pigg för sin ålder.:):) vilket jag tycker är roligt.:D:D
Glampi är då en islänning som jag klappade på när jag var liten då vår granne red honom lite gran, hon blev dock allergisk så hon "överlämnade" honom till min äldsta syster Matilda, hon började rida honom och så fick jag klappa en häst varje gång hon var ute på en tur nästan då hon nästan jämt red förbi hemma hos oss:D:D
Kommer inte ihåg hur mycke tjag fyllde med jag tror det var 10 eller 11 då fick jag den bästa födelsedagspressenten av mina systrar, jag skulle få rida på Glampi:D:D jag var super lycklig den dagen och han var så stor och lurvig och snäll:):)
när jag blev äldre så började jag på ridskolan och när Matilda flyttade till linköping fick jag ta över Glampi efter henne och det var så roligt att ha en häst hemma också, han är så personlig och man blir bara glad av att se honom.:D:D
Hur många gånge rhar jag inte sprungit runt i hagen för att få tag på honom ocj inte lyckats och vilka galoppturer vi haft på stubbåkrarna om höstarna och i snön på vinten, han ställer värkligen upp till 100% om inte mer och försöker värkligen göra det bästa av stunden, och så gammal som en räv som han är försöker han alltid komma undan och hitta genväggar:D men om man komme rmed havre i handen gnäggar han doft enda från magen lixom och kommer fram försiktigt:):)
Nu är min Glampi tid förbi, eller ja jag komme rinte rida honom mer för han har blivit pansionär på riktigt nu och går i hagen med Åsnorna Fritz och hampus:):)
Glampi är då en islänning som jag klappade på när jag var liten då vår granne red honom lite gran, hon blev dock allergisk så hon "överlämnade" honom till min äldsta syster Matilda, hon började rida honom och så fick jag klappa en häst varje gång hon var ute på en tur nästan då hon nästan jämt red förbi hemma hos oss:D:D
Kommer inte ihåg hur mycke tjag fyllde med jag tror det var 10 eller 11 då fick jag den bästa födelsedagspressenten av mina systrar, jag skulle få rida på Glampi:D:D jag var super lycklig den dagen och han var så stor och lurvig och snäll:):)
när jag blev äldre så började jag på ridskolan och när Matilda flyttade till linköping fick jag ta över Glampi efter henne och det var så roligt att ha en häst hemma också, han är så personlig och man blir bara glad av att se honom.:D:D
Hur många gånge rhar jag inte sprungit runt i hagen för att få tag på honom ocj inte lyckats och vilka galoppturer vi haft på stubbåkrarna om höstarna och i snön på vinten, han ställer värkligen upp till 100% om inte mer och försöker värkligen göra det bästa av stunden, och så gammal som en räv som han är försöker han alltid komma undan och hitta genväggar:D men om man komme rmed havre i handen gnäggar han doft enda från magen lixom och kommer fram försiktigt:):)
Nu är min Glampi tid förbi, eller ja jag komme rinte rida honom mer för han har blivit pansionär på riktigt nu och går i hagen med Åsnorna Fritz och hampus:):)
Kommentarer
Trackback