Om Livet i Stallet

Nu har jag tagit mitt livs svåraste beslut så här långt i alla fall. (Hehe) Jag ska sluta på Segersta, japp ni läste helt rätt. Beslutet har jag grubblat på i evigheter känns det som och klumpen i magen har vuxit och krympt och vuxit igen...visa perioder har jag mått riktigt dåligt men en då haft känslan av att det kan gå en då om jag anstränger mig lite mer. 

  Anledningen till beslutet är att jag känner mig klar, Jag har haft möjlighet att följa med på en resa som få får vara med på. Att få följa en ryttare och hans hästar i 5 års tid är magiskt. Och att dessutom få vara med när en världsstjärna växer fram och ta sig ända till OS det är få som får göra det och jag är extremt glad över att just jag har fått göra detta äventyr. 

Många hästar har passerat och många fler kommer det bli med säkerhet men ingen kommet någonsin att ta Jimmies, MC Queens, frassemanens och Antons plats Aldrig någonsin, de är och förblir mina absoluta favoriter.

 

Men nu är det bestämt i alla fall sista oktober blir min sista dag här på Segersta med världens bästa team och med världens bästa hästar. Kommer mot förmodan sakna allt extremt mycket men jag kommer packa ner ett gäng med härliga minnen och människor i min resväska när jag åker och som jag förstås kommer fortsätta att ha kontakt med för detta är min andra familj och familjen har man kontakt med. Plus att jag ju faktiskt har min "lillebror" här också i Filip.:-) 

 Har egentligen inte så mycket mer att säga om detta och om ni undrar vad som händer med mig så ska jag väl ut i människovärlden nu och försöka överleva. (Haha) Jag som är folkskyg och rädd för det mästa som finns i städer. (Haha) 

 

Nu får någon annan ta över och lära våra härliga unghästar Hur det ska gå till på tävlingsplatser runt om i världen.

 

Kan ju eventuellt hända att jag gästspelar på Segersta då stora blå måste rastas men det är en helt annan grej.

 

Det var allt som jag vill berätta nu 

 

Hej då.

 

Tillbaka från semester och tillbaka från tävling och därmed tillbaka till vardagen hemma på gården.

 

Han knappt med att återvända för än det var dax att åka bort igen. Med 2 veckor av soffhäng och chips ätande hemma hos mamma och pappa så kändes det helt rätt att åka på tävling med det samma då semestern var över.

Packa lastbil för två gick som på räls och så var det av mot Holland och Ermelo för lite unghäst häng.

 

Stjärnorna som var med var Anton som blivit uttagen till UVM och så frassemanen som skulle gå en CDI1* för hingstar.

Båda skötte sig bra med att krångla sig på bilen. Den ena krånglade förstå dagen och den andra tyckte det var God idé att krångla andra dagen av resan.

Vi tog oss igenom landet kö lagom lindrigt och autobane upplevdes ganska trevligt för en gång skull. 

På plats i Ermelo som vi tillslut hittade mellan träden. Vet inte hur många gånger jag han tänka att jag kört fel men där mellan träden efter vägen låg en anläggning med typ fem banor med fibetsand. En terrängbana. Ridhus som det fanns minst 3 av skrittmaskiner och förstås massor av stallet. Finnt stället och hästarna bodde in sig med det samma de uppförde sig som stjärnor som aldrig gjort annat så jag var nöjd över att kunna fixa iordning alla saker medan de rullade runt i spånet och blev skitiga. 

 

Anton var en stjärna hela helgen och gjorde två jättefina rundor men de räckte inte till final men han va duktig en då och växte nog en decimeter av allt nytt han fick uppleva. 

 

Frasse skötte sig också. Han får en stjärna han med även om han hängde på randen av att inte få någon alls så får han en en då för att han likt som Anton gjorde två rundor som var finna och så skrek han inte så värst mycket heller.

 

Det var nog allt nu ska jag nog hänga lite med favoriten Jimmie igen han har varit utan mig alldeles för länge.