Om Livet i Stallet

Idag bjuder Hovspår i mitt liv på tiden jag hade med Gucci.:) en otroligt rolig och personlig häst:):)

 

 Japp Gucci är en gamal dam som bör behandlas med respekt och som en diva, tycker säkert många hon har vinster i de störe klasserna men den tiden hade inte jag med henne jag hade henne som en häst i stallet medan jag jobbades och jag behandlade henne so mehn häst som vist jag gav henne extra av allt för jag såg något i hennne som jag gillade. Hon är en speciell häst och det går inte att ta ifrån henne, 20 år men det hindrade henne inte från att vara en pigg och glad 20 åring.:)

 

Hon har fått ett föl som heter Pucci och hon lever livet någon stanns på unghästbete.:) och i våras så skulle det ha blivit ytligare ett men tyvärr så gick det illa, jag avr där. Kanske därför jag har en lite mer relation til lhenne än jag hade till de andra.

Allt började med en helt vanlig måndagmorgon, har jag för mig. Jag gick upp åt frukost för jag tänkte att jag skulle pyssla i stallet medan hästarna åt sin frukost, så gick ut i stallet med massor av god energi och ett leende i hela ansiktet.:) fodrade och märkte att allt inte stod rätt till med Gucci som inte alls var possetiv till maten, det var då jag reagerade på att hennes svans var upphöjd men hon bajsade inte ller så, och till min fasa såg jag ett fölhuvud sticka fram där bak, Blev helt tom inom mig vad skulle jag göra, jag avr ensam p ågården och hon som inte skulle föla för om tre veckor.Jag får i alla fall upp mobilen och ringer Emelie, och får fram vad som hänt, hon i sin tur ringer Vetrinären och även Lina så jag skulle slippa vara ensam.

Medan jag väntar på Lina och vetrinären så kan ajg inte göra mycket mer än att stå och se på gucci medan hon har ont, och skriker rent av av smärta och just då är det som om hon pratar till mig, säger att "snälla hjälp mig, det gör ont, få ut det"

Leendet jag ahde haft var borta och tårarna rinner ner för kinderna och jag ahr så ont i magen av att se djuret lida så, har aldrig kännt mig så hjälplös och ensam som den gången. Lina kommer och strax efter även vetrinären och han får ut fölet, som redan var dött, de thade fasnat på väg ut och troligen kvävt till dötts.

Det var ett hingstföl, fux med fyra vita ben och en stjärn och med en fit fläck på nosen, ett perfekt föl som avr välskapt och allt, men det var dött.

 

Efter den tragiska dagen så blev gucci på nogot vis lite av en favorit för mig och detv stärktes ännu mer då jag fick rida henne också, våra turer var allt från 40 miunter till 3 timamr långa.:) och vi var til lhavet två gånger, lyssnade p åfåglarna i skogen och pratade emd kossorna, brottades med myggor i skogarna och galopperade längst åkerkanterna i solnedgången.

 

tiden med Gucci var otroligt bra för min del, saknar henne så enormt mycket, hon avr den perfekta hästen för mig, trygg, snäll och kunde massor.:):) precis en sådan häst vill jag ha och någon gång sk ajag ha en sådan häst.:)

 

<3