Hovspår i mitt liv - De tre röda

nu var det ett tag sen, som vanligt.:):) men nu ar jag avrit borta från polalrna i varberg lagom länge så då tycker jaga tt de får börja trilla in här på denna kategori, då jag har lämnat dem bakom mig.:) så vi tar och slår till med tre stycken i detta inlägg, de tre röda och till dom hör, Zypresse, Unea S och Foxy Lady:):):) så från början och vidare till slutet:):)

Zypresse
Corland-Ahorn-Indoctro

Sto
2004


Den röda med med en glimt av bus i ögonen.:) Zypress var, är en mycket speciell häst och min relation til lhenne har varit upp och ner, mäst upp, hon är fin att se på och väldigt mycket egen, gör gärna som hon vill men otroligt snäll att hålla på med, älskade mysstunderna vid kvällsfodringarna eller så var det mäst knuff och buff för att få tag på maten:):) jag intallar mig själv att det var för myset:) har inte jätte mycket foton på henne för hon var inte jätte rolig att fota i hagen då hon mäst mummsade gräs och viftade på svansen, så var det i alla fall alla gånger kameran var med, men då den inte var emd så kunde hon minnsan, hon gjorde caprioller och massa skutt hitt och ditt. är så ledsen över att jag aldrig fick det på bild, för hon var på något vis så vacker då hon gjorde de där sprången, nu vet jag emd mig att jag absolut inte hade viljat sitta på henne under de där sprången men hon var endå så fri i sina rörelser när hon skuttade så där, jag blev så glad av att se det.:):)

Men Zypresse och ajg har haft lite despyter också, en gång så fick hon mig regält, då hon sparkade mig på vaden så hela min högra vad var blå i tre veckor.:) men ananrs så har jag haft replängds avstånd då hon hopapt till eller blivit rädd. det är Zypresse som fick mig att hålla andan då man kratsar bakhovar på hästar då just hon var dne so mfes så otroligt illa att om man andades så blev det inge bra alls, haha så himmla obekymrad blick amn fick från henne under de stunderna.:):) det finnaste med henne var att hon var så snäll i själ och hjärta och att hon sov middag i hagen trotts att de andra pollarna var helt hysteriska. Så söt åter igen.:):)




Foxy Lady "Foxy"
Topaash-San Quintero

sto
2006

Foxy blev min favorit väldigt snabbt, hon var fux, hade lite vit i pannan och vita strumpor på höger fram och vänster fram, och så passade hon mig perfekt, snäll, lugn och älskade uteritter precis som jag gör:D:D men tiden emd henne blev int eså lång men det är en häst som jag värkligen gillade rakt i genom, hon gjorde aldrig något, hon gick under järnvägen utan problev, hon gick under E6 utan problem, gcik genom vatten och förbi kossor utan problem. EN perfekt häst för mig, hon var bara genom snäll, gjorde aldrig något.hon kom när man ropade i hagen  och altid öronen framåt, såg henne aldrig med öronen bakåt. Pigg och glad jämt.:):):) men hon för blir en häst i mina drömmar, då jag inte riktigt var redo för en egen häst just under den tiden som hon var hos Lina, annasr hade jag nog nappat på henne direkt.




Unea S "Unea"
U.S.-Wolfgang

Sto
2005


Det är bara att kolla p åbilden så förstår ni varför jag gillade denna häst, så vacker att se på, riktigt räv röd avr hon i ett vist ljus och glimten av lek fans i hennes ögon jämt, hon gjorde aldrig något dumt, hon älskade att mysa om man inte mös med henne först så blev hon uttråkat, hon gick en p ånärverna väldigt ofta då hon bankad ei boxdörren allt för ofta, men så länge hon stod i centrum för uppmärksamheten så var hon guda lungn.:):)

Uneas och mitt försa möte var då hon med staplande steg klev av lastbilen från holland, hon hade rest långt och länge, så tog in henne i en av uteboxarna, som vanligt så tog jag av grimman och gick ut ur boxen,men då tror hon att hon ska gå med mig ut igen och jag hinner inte stänga så p åtvå sekunder så hade vi en lös häst på gårdsplanen, kände hur en klump av rädsla och panik sprida sig i kroppen för hon valde att springa upp på grusvägen bakom ridhuset och den går til lden störe vägen där bilarna körde ganska fort i mellan åt och den i sin tur går till motorvägen. Jag efter henne och då jag kommer runt ridhuset så ser jag ehnne på ängen på andra sidan grusvägen, med högrest svans och höga benlyft på en äng fyld med gula blommor och knähögt gräs, glömmer aldrig den bilden, helt fri från utrustnig staket och människor, var hon, jag bara stod där eftersom jag viste att jag aldrig skulel lyckas på tag på henne där ute, hon var så vacker så fri där ute och så händer något väldigt märkligt, chaffören komemr med grimma och grimskaft och börjar vissla och prata på hollänska och Une gör en stor U-sväng och springer rakt mot honom, och kör ner huvudet i hans armar. Jag bara gappar hur gjorde han det där?! men skönt att tösen blev infångad igen och efter dne gången så gjorde hon aldrig mer något dumt. Nu på senare tid så har jag fått erfara att nästan alla holländare vislar til lsina hästar oavsätt vad de gör emd dem så det kunde hon antagligen, hon viste vad det betydde.:):)

Unea är faktiskt den ända häst som jag gråtit över då hon lämnade oss när hon blev såld, antagligen för att hon tog en bitt av mitt hjärta men också för att hon var så fruktansvärt go och glad jämt och så älskade hon när jag ahde kameran med hon ville absolut så  framför utan problem.:):)




~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~*~

Så där gott folk hopaps ni ser fram emot nästa omgång av denna kategori.:):) det dycker nog up pett inom kort.:):)

 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback